i miss you.

det går inte en endaste dag utan att jag tänker på dig, på oss, och allt vi gjort, och upplevt tillsammans. att du inte finns här vid min sida som förr gör ont i mer eller mindre hela kroppen. du står närmst mitt hjärta, och vad som än händer - så kommer du alltid behålla din plats där, alltid! jag vill att du ska vara här, men istället så befinner du dig inte ens i samma land som mig. det är ruttet, riktigt riktigt ruttet. vad gör jag här, när du är där? jag önska att jag åkte med dig från första början. då hade jag varit hos dig, och vi hade kunnat vara tillsammans, och det är ju alltid så vi velat ha det. varför tvekade jag? tanken var hos mig tusen och åter tusen gången. men något hindra mig, jag vet iochförsig vad, men jag borde inte låtit det hindra mig, med tanke på att det gick upp i rök strax därefter! jag ångrar mig, jag ångrar mig något så innerligt! jag vill vara där du är, alltid. precis alltid!

vi snackade nyss, på face, och planerna om att flytta någonstans tillsammans är stora, och vi båda vill. och jag hoppas inte det finns något hinder denne gång. jag vet inte när det blir, finns ingen fakta om det. men en sak vet jag, att det kommer ske, har jag fel där också? det hoppas jag då verkligen inte. det är vad jag vill, och vi har snackat om det ex. antal ggr. sålänge du kommer hem, så vi kan snacka om det, och sen dra tillsammans! bara du och jag, och inga andra. du och jag till ett annat land, med nya möjligheter, och ett helt nytt liv, nya människor. nytt nytt nytt!

utan dig är jag inget, och det har jag sagt tusen ggr! och jag menar det fortfarande lika mycket. ingen har fått mig att må så bra som du, ingen! och ingen kommer i närheten av vad du betyder för mig. vi förstår varandra till hundra procent, och vi vet hur vi är. vi är samma på alla plan, och vi tänker samma. varför ska vi då behöva vara ifrån varandra? hm .. vilket fall som helst, så saknar jag dig, vilket du vet! du kommer hem över julen, enbart en vecka, hade möjligheten funnits så hade mina väskor varit packade redan då för att följa med dig tillbaka, tyvärr är det inte så enkelt. men en dag så är det du och jag som är påväg någonstans, jag känner det på mig. och jag vet att var i landet vi än hamnar, så kommer det bli bra, för vi har varandra. ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0